Kocsis: ”I min orkester spelar elva judar”
av Barbara Doll, Süddeutsche Zeitung
Journalisten Barbara Doll, Süddeutsche Zeitung (SZ), intervjuade Zoltán Kocsis vid en konsert med Ungerska Statens Filharmoniker i München. Intervjun, vars översättning följer nedan, publicerades i SZ den 15 februari 2011.
 "Regeringens medlemmar är inte några djävlar"
Konsertpianisten Zoltán Kocsis i sitt uttalande mildrar känslorna i samband med den politiska utvecklingen i Ungern.
Flera kritiker framhåller att Viktor Orbáns regering skadar demokratins grundvalar i Ungern. Det blåser också nya vindar över musikvärlden: den Ungerska Statliga Operans överdirektör och konstnärlige ledare, har blivit avskedad, och förste dirigenten Ádám Fischer har sagt upp sig. Den nya intendenten kommer från regeringspartiets innersta kretsar. Under pågående tysklandsturné spelar Filharmonikerna idag kl. 20 på Philharmonie i München. Om man skulle vilja fråga någon av orkestermedlemmarna om dagens stämningar i Ungern skulle man av orkesterns manager få till svars att "Musikerna, varande medlemmar i Statliga Filharmoniker, saknar mandat för att besvara liknande frågor". När jag frågade om jag fick tala med orkestermedlemmarnas talesman fick jag veta att orkestern inte har någon sådan post. [Enligt min information har inte någon ungersk orkester någon funktionell institution som Orchestervorstand. - Övers.] Till slut får jag intervjua Zoltán Kocsis, konsertpianist och sedan 1997 är orkesterns chefdirigent.
Herr Kocsis, det har kommit oroande nyheter från Ungern under den sista tiden. Vad för slags atmosfär råder det nuförtiden i landet?
Jag skulle inte kunna önska mig någon bättre vad atmosfären anbelangar, vädret är underbart, jag kommer just från Balaton.
Vad kan ni säga om den politiska atmosfären?
Jag är rädd att frågan inte ställs till just den rätta personen.
Men ni är ju ungersk medborgare, ni lever i Budapest.
I första hand är jag ungersk musiker och först därefter ungersk medborgare. I dessa sammanhang kan jag bara säga: jag mår riktigt bra. Även som musiker, vad mera, till och med något bättre än vid samma tid i fjol, vår budget skall öka nämligen. Om ni frågar mig så har den förra regeringen, under Ferenc Gyurcsánys ledning, inte brytt sig särskilt mycket om kulturlivet.
Och den nuvarande regeringen?
Det är endast himlarna som vet hur saker och ting skall utveckla sig. Vi har en statssekreterare i Utbildningsdepartementet, Rózsa Hoffman, som vill åstadkomma verkliga förändringar. I vilken form förändringarna skall visa sig det vet jag inte, men jag förväntar mig av en regering, den må sedan vara höger eller vänster, att den stöder de Statliga Filharmonikerna.
Kan man tänka sig att det ungerska kulturlivet drabbas av negativa tendenser?
Detta kan jag inte just nu säga något om. Det är alltid lättast att förgripa sig just på kulturen: Till exempel blir det inte någon proteststorm om man vill upplösa en orkester. Jag har alltid försökt att förklara för varje minister, oberoende av partifärg: "Ser ni, musiken är det enda man respekterar oss för i utlandet." För närvarande ser jag inte någon negativ tendens eller åtstramning.
Och hur är det med Operan, med att Ádám Fischer självmant lämnade den?
Såvitt jag vet så sade man till honom: "Ádám, du får dirigera vad du vill - vilket stycke som helst med vilken sångare som helst". Och så hände det som skett - han sade upp sig. Just något liknande i samband med honom har jag upplevt mellan 1997-1999 när han var vår ständige gästdirigent. Han ville själv uppföra allt fler och fler av styckena. Jag sade då: "Ádám, vi ger 18 konserter om året, du kan inte dirigera tio av dem. Är vi överens"? "Det är i ordning", svarade han. Men redan nästa år började han på nytt: "Jag vill dirigera mer, helst tio eller tolv under en och samma säsong". Efter någon tid gick han till managern och sade upp sig. Några veckor därefter talade han vitt och brett i både inhemsk och utländsk press om att jag hade sparkat honom. Inte någon har kastat ut honom! Han har gjort värre saker än så när han yttrat sig om ungrarna i Die Welt och Opernwelt: ungrarna är obildade, de talar inte utländska språk. Såsom ungersk medborgare tar jag med det bestämdaste avstånd från detta uttalande.
Ádám Fischer har, tillsammans med andra konstnärer boende i utlandet, till exempel som András Schiff, inlämnat en petition till Brüssel.
Ja, jag har hört om detta. Vad jag har att säga om detta är: om man vill dra några slutsatser om saker och ting och sedan vill på ett trovärdigt sätt föra dessa i bevis, ja, då måste man leva i Ungern. Jag tycker då verkligen inte att det händer några hemska saker. Låt mig ta ett exempel: som bekant är diskuteras medielagen ganska ofta nuförtiden. Men, när jag till exempel bläddrar i den vänsterorienterade Népszabadság ser jag inte någon som helst förändring. Artiklarna, deras ton - allt är som i fjol eller året dessförinnan. Jag själv publicerar regelbundet i Holmi, en utomordentligt viktig och dessutom vänsterorienterad periodika. Även i detta blad har förhållanden förblivit precis som förut. Om man nu inte utövar något politiskt tryck på denna periodika, ja, vad talar vi då om för något?
I petitionen nämns sådant som diskriminering, antisemitism och homofobi.
Det finns elva judiska och elva roma musiker i min orkester. Så länge inte någon säger till mig att avskeda dem tror jag inte på sådana uttalanden. Ungern har blivit ett socialt land. (Vad jag menar är att folk bryr sig om varandra, trots krisen som har drabbat Ungern.) (förtydligande från HVG - 110225)
Vad skall vi då tro om de farhågor som framförs i petitionen?
Jag bara kan upprepa vad jag tidigare har sagt: de flesta av konstnärerna i fråga lever inte i Ungern. András Schiff lever i Florens. Jag tycker inte att det är särskilt artigt av honom att gå till en utländsk tidning för att beklaga sig. Om jag har problem med regeringen vänder jag mig direkt till den för att på ort och ställe framföra mina klagomål. Den nuvarande regeringen - som inte består av djävlar - faktiskt gillar András. Det är bara i utländska medier som regeringen framställs som djävulsk men denna bild är falsk, den ungerska regeringen är i ordets mening demokratisk. Det är heller inte sant att merparten av ungrarna är rädda, inte någon är rädd, faktiskt.
För inte så länge sedan sade András Schiff i en intervju att han inte kan tänka sig att i framtiden uppträda i Ungern eller ens resa till Ungern.
Ojdå, det där tror jag inte på. Vet ni vad? Jag skall i morgon bjuda in honom till Ungern.
Tror ni då att András Schiff accepterar inbjudan?
Ja, det tror jag. Om jag inte minns fel sade han, när Jörg Haider invaldes i parlamentet, att han aldrig mer skulle uppträda i Österrike. Sedan uppträdde han ändå på festspelen i Salzburg.
Intervjun publicerades i Süddeutsche Zeitung, 15 februari 2011.
Översättning från ungerska: Ungerska Riksförbundets mediegrupp
|
|
