Vajdaság (Vojvodina) - En bortglömd ungerskt minoritet

Efter "Skottet i Sarajevo"(attentat mot den österrikiska tronföljaren Franz Ferdinand, en orsak till att första världskriget bröt ut) blev Ungern indragen i I.v.kriget. Efter krigets slut, i staden Versailles (Frankrike) skrevs under ett så kallad "fredsfördrag" med vilket Ungern drabbades värst under sin långa historia. 1920 dubbelmonarkin Österrike-Ungern försvann från Europas karta. Ungerska rikets gräns, som upprättades av Stefan den helige år 1000.e.k. fanns ej längre. Ungerska staten som varade och fungerade väl som en enhet i bokstavligen 1000 år, stympades kallblodigt, och från dess yta, borttogs 70%.
Och här börjar Vojvodinas, på ungerska Vajdaság´s historia.    
                                              [läs mer om Versailles freden 1920]

När Trianon avtalet skrevs under, - efter 1:a världskriget 1914 -1920, så förlorade Ungern 2/3 delar av sin area till Rumänien, Tjeckoslovakien, nuvarande Ukraina, en liten del till Österrike, Kroatien, Slovenien och en del till Jugoslavien.

Precis under Ungerns södra gräns finns 95% av det forna Jugoslaviens ungerska minoritet. Området heter Vajdaság (Vojvodina) och har en av Europas bästa åkermark, ett varmt klimat och är för närvarande en provins norr om Serbien. Provinsens area är 21,506 kvm och har en befolkning på ca 2 miljoner människor. Huvudstaden heter Újvidék (Novi Sad) med 180.000 invånare.

På 1880-talet levde ca 330.000 ungrare bara i Újvidék område.

Idag bor de i städerna: Ada, Szabadka, Zenta, Kula, Kanizsa, Zombor, Topolya, Becse, Kikinda, Péterréve, Szenttamás, Verbász, Pétervárad, Versec, Fehértemplom, Újvidék, Pancsova, Nagybecskerek, Óbecse, Magyarkanizsa och Palanka.

Sammanlagt i hela Jugoslavien fanns året 1991. fanns 374.000 personer som ansågs sig själva som ungrare. 91% av dem levde i Vajdaság, 6% i Kroatien och 2% i Slovenien.

Mellan 1000-talet och fram till 1920 tillhörde området Ungern. Sedan dess har det varit en del av Jugoslavien och är nu en del av dagens Serbien.

Vojvodina består av de historiska landskapen Banatet och Backa. Det är ett i högsta grad multietniskt område med officiellt 26 olika etniska grupper och sex offiella språk.
Ungrarna utgör det största minoriteten på 340.000 människor. Den största av folkgruppen är serber (65,05%), följt av ungrare (14,28%), slovaker (2,79%), kroater (2,78%), jugoslaver (2,45%), montenegriner (1,75%), rumäner (1,5%), romer (1,43%) och bunjevci (0,97%). Näringslivet domineras av jordbruk.

Området erövrades ca 900 e.k. av ungrarna, som 1541 miste det till de osmanska turkarna, vilka uppgav området först 1718. På 1600- och 1700-talen flydde många serber till Vojvodina för att de fördrevs från Serbien av Turkarna som intåg Serbien. Etniska sammansättning blev än mer komplex genom att många ungrare, tyskar och rumäner bosatte sig där på 1700-talet som en del av Ungerska Rikets bosättnings politik som var nästan helt avfolkad på grund av turkarnas krigshärjningar och förödelser.

Efter första världskriget delades Vojvodina mellan Jugoslavien och Rumänien. 1946 upphöjdes det jugoslaviska Vojvodina till autonom provins, och områdets tyska befolkning (ca 500 000 s.k. donauschwaber) fördrevs.

På 1970-talet fick Vojvodina en mängd rättigheter, men i samband med den serbiska centraliseringspolitiken av Slobodan Milosevic 1989–90 så beskars provinsens autonomi.

Detta ledde till ökade spänningar mellan befolkningsgrupperna i Vojvodina. Vojvodina har fått ett betydande befolkningstillskott av flyktingar från de jugoslaviska krigen, främst serber från Kroatien, Kosovo och Bosnien-Hercegovina, vilket har i stort ändrat den etniska kartan.
Sedan 1992 har spänningen mellan folkgrupperna i Vojvodina ökat, bosättningar övergivits och den ungerska befolkningen starkt reducerats genom emigration på grund av krig.